Biologisk mångfald på fastigheter – åtgärder och möjligheter

Två fastigheter med samma yta kan ha helt olika förutsättningar. Solexponering, jordmån, fukt, befintliga träd, slitage och vilka grönområden som finns i närheten påverkar vilka arter som kan etablera sig och vilka insatser som är meningsfulla.

Det första steget är därför att förstå vad som redan finns. Gamla träd, död ved, blommande buskar och ostörda hörn är ofta mer värdefulla än något som kan installeras i efterhand. Boverket påpekar att biologiska kvaliteter som gamla träd kan ta lång tid att utveckla, och att bevarande av befintliga grönområden därför är viktigt.

Först när man vet vad som finns, vad som saknas och vilka arter platsen realistiskt kan gynna går det att prioritera. Det minskar risken att pengar läggs på åtgärder som ser bra ut men inte används.

En livsmiljö fungerar först när flera behov kan tillgodoses inom rimligt avstånd. Det är kombinationen som gör skillnad.

Föda under hela säsongen

Pollinerande insekter behöver blommor från tidig vår till sen höst. En blandning av inhemska perenner, blommande buskar, fruktträd och ängsytor ger ett jämnare utbud än en enskild planteringsyta som blommar några veckor.

Boplatser

Olika arter bygger bo på olika sätt. De flesta bin bygger bo i marken, enligt den forskning om bihotell som refereras nedan. Solbelysta ytor med blottad sand eller jord kan därför vara lika viktiga som ett insektshotell. Död ved, stenmurar, holkar för fåglar och fladdermöss samt håligheter i träd fyller andra behov.

Skydd och övervintring

Täta buskage, lövhögar, högre vegetation som får stå kvar över vintern och strukturer som ved- och stenhögar ger skydd mot väder och rovdjur. Många insekter övervintrar i växtstjälkar och förna, vilket gör att en alltför noggrann höststädning kan ta bort just de miljöer som behövs.

En nyanlagd äng eller plantering utvecklas bara i rätt riktning om den sköts därefter. Klipptidpunkt, klippfrekvens, om klippet samlas upp, hur löv hanteras och om delar av ytan får vara orörd påverkar resultatet minst lika mycket som själva anläggningen.

Därför bör skötseln planeras redan från början och föras in i avtal med förvaltare eller entreprenör. En tydlig skötselplan gör det också lättare att förklara för boende och hyresgäster varför vissa ytor ser annorlunda ut än en klippt gräsmatta.

• Bestäm vilka ytor som ska klippas sällan och vilka som ska vara kortklippta för lek och vistelse.
• Låt delar av vegetationen stå kvar över vintern.
• Undvik bekämpningsmedel på ytor som ska gynna insekter.
• Följ upp skötseln och justera den efter hur ytorna utvecklas.

Många arter rör sig mellan gårdar, parker och gatuträd. En fastighet som kompletterar grönskan i omgivningen kan därför göra större nytta än en isolerad yta med samma storlek. Kommunens grönplan och planeringsunderlag kan ge vägledning om vilka samband som är viktiga i området.

Även gröna tak och väggar räknas enligt Boverket som urbana grönytor i EU:s naturrestaureringsförordning. Verktyg som grönytefaktor och målsättningar som 3-30-300 används allt oftare i kommunal planering. Läs mer i artikeln om EU:s naturrestaureringsförordning.

Natur förändras långsamt, och effekten av en insats syns sällan första året. Genom att dokumentera utgångsläget och återkomma med samma typ av observationer över flera säsonger blir det möjligt att se vad som fungerar, justera det som inte gör det och redovisa utvecklingen trovärdigt.

Resultaten blir också lättare att förklara, både internt, i hållbarhetsrapporteringen och för boende. Det viktiga är att man följer upp det som faktiskt är kopplat till målen, och att man är tydlig med vad resultaten kan och inte kan visa.